Decembermorgon
Jag sluter mina ögon i den frostiga morgondimman
Andas djupt, som de säger att man ska
genom näsan, fyll kroppen
in med nytt, ut med gammalt
En ny dag, nya krafter
Där står jag och blundar för mig själv
Jag börjar sakta gå denna tidiga timme
Aktar mig för kala isfläckar
Långsamt nerför, långsamt upp
Försiktigt i svängarna, inte bråttom
Har full kontroll utan problem
Kunde lika gärna springa iväg
Möter leende ögon på vägen, de hälsar glatt
Jag ler tillbaks och undrar om dem förstår
Hör dem, ser dem, märker dem?
De förstår nog bättre än jag
Märker jag ens själv?
Bäst att jag håller ögonen öppna i stället
Och fortsätter med det tills jag ser.
Camilla
Fin! Roligt att se att ni båda är bra skribenter! Kanske blir det en dikt/kovell bok tsmans också? :D
gud vad fint du skriver camilla!