Jomen, det är ändå någon sorts charm över att komma hem klockan fyra på morgonen med gråten i halsen över värken i fötterna, känna sig slitnare än nybombad byggnad, leta fram det som står längst fram i kylskåpet och sätta i sig med gott samvete, veckla ut fotsulorna och krypa ned under täcket innan pirret under skinnet riktigt hunnit lägga sig. Det är någon charm med pipet i öronen, den raspiga rösten och den där underbara ångesten över att man borde spara sina pengar istället som infinner sig dagen efter. Nu ska jag ut och dansa, med söta tjejer vid min sida.

OCH FAN VA JAG SKA FIRA DETTA LIVRÄDDANDE LOV!

Lisa