Jag är helt fucking jävla jätteförkyld. Inte det minsta lilla najs. Jag måste börja
a) sova ordenligt b) klä mig ordentligt c) ordna upp allting.
Nu ska jag sova en sisådär elva timmar, och imorgon ska jag plugga, sega,
tillfriskna och rent av shoppa. Bara för att jag kan. Och vill.

Puss från Lisa.

Lisa

Lyssna på texten till den här gulliga låten av Kate Nash.
Den är sådär "åh".

Lisa

Isalee har alla hästbilder och promenadbilder och festbilder som vi ska sno eventually..


Camilla

Ja, visst är vi hemma i storstan igen! Och som vanligt efter att ha varit på Revsudden vill jag helst aldrig äta igen. 

Så vad gör man inte första fria lovdagen, om inte städa hela huset? Det är inte bara utav hjärtans lust i och för sig, jag tror att det är för att jag är hög på kaffe och måste göra något utav min energi. Men whatta, så länge det inte är knark.

Och på tal om knark så är min nya drog i livet den gulliga låten Isn't it obvious. En gång om dagen måste den spelas på högsta volym för att det ska bli lättare att andas. Jag ska lägga in kamerabilder sen så ni får se lite mera av våran resa också! You're dying to know va?!

Vänta vänta vänta, är det idag man går bus eller godis? Jag tycker att det är så himla roligt att skoja med de som knackar på. Låtsas bli jätterädd och ge dem massa godis och bara vara snäll. Göra deras liv lite lättare. Eller är det i morgon?


Puss så länge!




Camilla

Här är några coola halloweenbilder som jag och Camilla tog förra året. Det kan väl inte skada att bjuda på några av dem ännu en gång? Det är ju trots allt Halloween igen!

Nu ska jag iväg och klippa mig! Spännande. Det kanske inte är så stor grej för er, men jag är liksom mitt hår, så om mitt hår blir helt fucked up så blir jag helt fucked up. Kanske. Inbillar jag mig.

Förebilder. Jag har börjat samla på just förebilder. Och folk att inspireras av. Det är både bra och dåligt, för samtidigt som jag känner att jag vill göra min egen grej och inte bara säga "jag vill också!" till vad andra gör så är det väldigt bra att ha något eller någon att inspireras av när man står med fyrahundra idéer och inte riktigt vet var man ska börja. Något att luta sig tillbaka på och säga "kan hon, så kan jag" och börja där. Så tack till alla ni som inspirerar mig, jag hoppas på att få ge tillbaka någon dag!

The L

HONEY I'M HOME!
Och jag är trött som ett as ska ni veta. Men de här fyra dagarna på Revsudden har varit jättemysiga och delade med några av Svea rikes mysigaste människor! Vi har ätit oss fördärvade på pasta, tortilini, nudlar, korv, vitt bröd och schås, choklad, chips och godis. På dagarna har vi gått omkring i den brinnande skogen (okej, inte bokstavligen, men träden är väldigt orangea och röda liksom) och bah funnit ro i själen, spanat u-båtar i Kalmar sund (helt serri!), konstaterat att vattnet såhär i oktober är ungefär 7 grader. På kvällarna har vi spelat kort, kollat på film (Grease, Pretty Woman, lite av Kenny Starfighter, Pearl Harbour) och festat med Kalmar Elit. Det var jättettrevligt.

Och. Vi har ridit. Ridit på äkta, livs levande hästar. Jajamensan. Vi hyrde några enorma djur (okej, min häst var yttepytte jämfört med de andras, men den skulle faktiskt "vara lagom för en liten vuxen" which I am) och red ut i skogen där vi travade omkring och frös sönder fötterna. Det var en upplevelska ska jag få be att tala om. Det kommer säkerligen bilder om jag får snylta på Isalee.

Puss på er!

Lisa

Lisa

Jag har en fråga. Är det någon där ute som lever ett helt euforiskt, underbart loppan-liv? Om du gör det så får du hemskt gärna lämna en kommentar, jag skulle mer än gärna vilja träffa dig och få fråga hur fan du bär dig åt. Det verkar däremot som om många just nu inte lever det liv de strävade efter. Det verkar som om fler än jag går omkring med oro, med jobbiga tankar eller med allmän olust. Det kan ju handla om vad som helst.

Kanske är du som läser ledsen över att den du skulle vilja vara med inte vill vara med dig, kanske ligger du och undrar om nätterna varför det inte är någon som verkar bry sig om hur du egentligen mår. Kanske ser du hur ditt liv sakta faller ihop bit för bit mitt framför ögonen på dig utan orken att göra någonting åt det. Du kanske är rädd, du kanske är besviken, du kanske är arg, du kanske är frustrerad, du kanske känner panik utan anledning, du kanske känner dig värdelös, du kanske önskar att du kunde få sova ända fram tills träden började knoppa igen. Du kanske inte ens vet vad du känner och vågar inte känna efter i rädsla att upptäcka att allt inte är bra. Kanske ställer du dig frågan gång på gång, "vad är det egentligen som fattas mig, jag känner att det är någonting."

I've been there, and I still am. Om ni bara visste, liksom, ni skulle tappa brallorna. Och jag vet att det inte finns mycket jag kan säga över den här bloggen för att ni ska säga "ameh shit, it all makes sense! nu mår jag ju toppelitoppen! kära hjärtanes va jag är lyckelilycklig! gulligull!". Och ni kanske tvivlar på att det ni känner någonsin kommer att försvinna eller bli bättre.

Och det kanske kan kännas orättvist - varför ska jag må som en full karusell med magsår och korrupta vänner? Varför ska just jag, när alla andra lever sina euforiska, underbara loppan-liv? Men så är det inte. Och nu säger jag inte att hela världen går omkring på antidepressiva och med självmordstankar, en del kanske bara inte kan hitta skolpeppen och känner sig stressade över det, andra kanske undrar varför det blir småtjafs med pojkvännen/flickvännen hela tiden medan andra somnar med tårar i ögonen utan att veta varför. Och det jag i alla fall slutligen vill komma fram till är: du är aldrig ensam. Det kan trösta mig.

I know every game you play, because I play them too.

The L

Good day! Idag fyller min bror 20 år så den här helgen har vi firat med både kusiner som bara måste mata mina fiskar med halva burken, maffiga tårtor med chokladmousse och exotiska frukter på, lite presenter och jaa, ni kanske vet hur det brukar gå till. För er skull kan jag ändå visa med lite bilder:






Farfar gillade min skinnkjol förresten!

Camilla

Asså asså asså, ju mer jag sover ju tröttare blir jag. Det måste vara årstiden. Jesus alltså, jag måste nog läsa igenom alla dubbelbloggens tips på hur man ska hålla humöret uppe när det bara är mörkt mörkt mörkt.

Nu är det i alla fall packning, taggning, planering och musik som står på schemat. Ikväll ska jag fan unna
mig en såpass chillig kväll att jag till och med tittar på Rocky II med båda ögonen. Och sova ska jag göra.

/ Lisa

 

Här ska jag hänga med mina vänner de närmaste dagarna:







I think it will be nice.

Lisa

Klockan är mycket och jag är s n o r t r ö t t. Idag har jag hunnit vara tränare i tvåhundrasjuttio minuter, med hjälp av hårda tag köttat bort alla tovorna i mitt hår, ätit en supermiddag med min far. Jag har dessutom hunnit träffa V och fått lite svar på saker och ting, åkt pendeltåg med hela festande Stockholm, fikat med Isalee på café 60 och fått öppna hjärtat lite, varit ett asshole mot Henke, smsat mer än vad jag vanligvis gör på ett år och haft ångest.

Lisa

Glöm aldrig.
Lisa

Goood morgon! Idag är det lördag! Första dagen på höstlovet om man räknar så! Veckan på AZ är tyvärr över, men det känns ändå som att jag kan acceptera det. Hela veckan får bevaras som ett fint minne och the maen var inte riktigt The Maen. Så jag kom över honom i samma stund som bussen kom och körde oss till Södertälje station. Det var tur! Nu ska ni få se i vilken utstyrsel vi tchillade [tjshillade] runt där på le AZ:





Som skurna för labbkläder?!



Har jag berättat att jag går igång på pennor?



Och såklart vårat eget bullförråd:



Idag ska vi få gäster för min bror fyller år i morgon! Då ska de få se mit schnygga rum! Och jag känner mig jättekreativ, överaktiv och lite som ett pappersarkiv!

/Camilla - övertrött en lördagsmorgon

Den där apelsinen blev tillslut så läskig att jag var tvungen
att äta upp den. Både jag och Camilla kände oss väldigt
 obekväma med att vara övervakade av en smajlande frukt.




Den som inte fattar ovanstående har inte samma dåliga
humor som jag och Camilla. Vi tyckte det var värt att föreviga.

/ Lisa

Jag har beställt en tid för klippning, och jag är typ livrädd. Nästa fredag, pray for me.
Och just nu funderar på vad jag ska göra, det står emellan:

... tvätta kläder och fylla garderoben med fräscht och nytvättat.
... plugga matte (haha! som om).
... börja skriva ett stort mästerverk.
... skriva små mästerverk.
... stalka sönder Camilla och kräva att få baka med henne till människorna på Astra.
... fortsätta slösa tid framför datorn.




Lisa

Lisa

Här sitter jag och berättar om mina romanser när Lisa ville att vår givande dialog idag skulle få komma ut på bloggen! Det höll jag på att glömma.

Lisa: Jag har känt mig så vuxen den här veckan! Jag praktiserar på Astra Zeneca, pratar om möten, lagar broccolipaj och går på Stockholm Open!
Camilla: Jag med! Jag tömde tvätten igår!

Okej, nu verkar den inte alls lika rolig som den var klockan fyra i eftermiddags. Hur som helst, han frågade vem av oss som var Ingelas dotter. Jag menar, det ser man. Han ville ha kontakt. He just have to like me.

Camilla

Tja! Ber om ursäkt att jag inte hörde av mig igår, men jag var på ett lagmöte och meddelade bla att jag slutar på fotboll. Fast det hade dem fattat innan, I guess. Har ju inte varit där på hela hösten.. Och även om det känns tufft så hade jag inte mycket mer än fotbollen gemensamt med tjejerna. Det räckte liksom inte.

Annars har jag tagit mig ur en liten höstdeppsdvala och i stället upptäckt en intelligent, trevlig och sexig maen på Astra Zeneca. Det är såna jag vill spendera min fritid med! Höhö. Ser fram emot en privat föreläsning med honom!!! .. Och Lisa såklart. Shit, jag har bara två dagar på mig ju! 
 
Ingen som har tips på hur man vinner någon på två dagar? Kolla, jag kan inte ens säga haffa! Såna går liksom inte att bara haffa. Too valuable.

Lycka till på måndag, Melker!

Camilla

Jag tycker den här låten är jättefiiiiin. Ge den en chans, den kan
chilla ner även era oroliga och darrande själar. Puss och godnatt.

Lisa

Den går inte att köpa på Plattan. Det är inga skumma killar som står i skuggorna om natten och ger den till dig som vitt pulver i plastpåsar för sju hundringar. Det är ingenting du röker på som får dig att se seriefigurer i badrumsgolvet eller färgglada mönster på väggarna. Det är ingenting du kan åka in i fängelset för att ha använt, missbrukat eller ens innehaft – det är lika lagligt som att gå bland de fallande löven i skogen en frostig höstdag.

Det lämnar inga spår i din kropp, kroppen håller sig lika intakt som innan. Skulle någon ta ett blodprov på dig medan du har det inom dig skulle ingenting synas. Trots det kan det slita sönder dig likt den mest nedbrytande substans. Beroendet sätter sig direkt på din själ likt klibbig tejp och tränger in i vrårna av ditt hjärta där man hoppas att det ska få doseras när man som helst vill. Att beroendet och behovet ska tillfredsställas så fort som det börja klia i fingertopparna, så fort det sticker i läpparna eller svider bakom ögonlocken. Fort. Direkt. Jag vill ha nu. Mer, mer, mer.

Det är det bästa du kan få. Det ger dig oändlig lycka på mindre än en minut, du behöver inte vänta länge. Det fyller dig som om du skulle kunna spricka, men det gör du inte – aldrig. Det fyller dig som om miljoner, miljarder mjuka snöflingor stormade runt inom dig, som om någon fyllt dig med mjuk, värmande glöd och musik som du trodde var för bra för att skrivas ned eller någonsin skapas.

Men om du inte får din drog när du behöver den så är det också det smärtsammaste beroendet att bryta. Hundra gånger värre än att aldrig mer få röra en cigarett. Det kliar i mina fingertoppar, det sticker i mina läppar och svider bakom mina ögonlock när jag måste acceptera att jag inte längre kan nå dig när som helst. Att du inte längre är min. Jag önskar att jag aldrig hade provat dig från början.


/ Lisa

Nu har vi avklarat en av fem dagar på highsecurityföretaget Astra Zeneca! Eller avklarat och avklarat. Vi har tillbringat en av fem dagar där. Yes. Både jag och Lisa såg mindre normala ut på våra passerkort, men vad gör väl det när man får tillgång till alla hemliga recept? Eller när vi får se på hur man bygger en partikelkvarn för att krossa glaskulor? Jag tycker i alla fall att vi lärde oss massor med grejer som gör oss till de där smarta och allmänbildade typerna vi vill bli.

Och serri. Jag pallar inte leta efter vinterstövlar! Inte när frustrerande få passar och när alla dem här bara står mitt framför näsan och glor. Det klarar jag bara inte. 

 
           

Jag är lite inne på detta med tatuering igen. Men det är så
sjukt svårt - var, vad? Kan ni inte hjälpa mig och säga vad
ni tycker är snyggt? Jag vet ju att jag kan lita på er, guys!

/ Lisa

Kolla min roliga näsa.

/ Lisa

Idag har jag köpt ett par nya, coola leggings. Dessutom har jag gjort en broccolipaj som snart ska avnjutas här hemma, och imorgon ska jag och min vapendragare iväg till Asta Zeneca och praktisera. Coolt. Desstom har jag diskuterat nobelpris med mamma (tycker ni jag tjatar lika mycket om nobelpriset som jag tjatar om Rocky Balboa?).

Lisa: Mamma, vad tror du om mina chanser att ta nobelpris?
Mamma: Jadu... helt ärligt så tror jag att det är väldigt svårt. Det är bara en massa
konstiga, nördiga människor utan mycket till liv som får det.
Lisa: ...
Mamma: ...
Lisa: Jag tar det som en komplimang.


/ Lisa

                                                     Camilla

Camilla, jag hoppas att det är okej
att jag bjuder på de här delikata bilderna...

/ Lisa

Vet ni vad jag gjort?! Jag har gjort en helt sjukt, nästan ohälsosamt nyttig smoothie. Den innehåller blåbär, hallon, gojibär, ananas, spenat, broccoli, linfrölja, rödbetta, grönt te, sirap, honung, fil, mjölk och tomat. Helt sjukt, eller hur! Den smakar lite källare, men fy satan va jag kommer bli pigg, snygg och frisk av den!

Jag får i och för sig lite ont i magen...




Lisa

Tjafan! Vet ni typ bästa grejen ever? Vi har inga lektioner, ingen skolmat, inga psykiskt invalida fysiklärare och inga matteläxor på TVÅ hela veckor. Jag känner mig som ung igen! Och bäst av allt är att vi ska få utveckla vår hjärnkapacitet med lite hederlig praktik! Jag och Lisa ska vara på Astra Zeneca och spana efter alvedonreceptet och kolla in djurförsöksdjuren. Tror jag i alla fall. Det ska bli mycket spännande! Nu ska jag bara skriva ihop en labbrapport och därefter tar jag ett kvickt farväl av skolan och allt vad det innebär.

Och nu tänkte jag fråga er en fråga som jag har undrat lite vad jag själv skulle svara på..:
Om ni var tvugna att dö, och fick önska er vilken måltid som helst, vilken skulle ni välja? Själv väljer jag mellan pannkakor med sylt, grädde och lönnsirap eller sushi eller an asgod pizza eller en kryddig varm soppa med vitlöksbaugette eller stekt fisk, potatis och filsås. Nej jag bah skämta, aldrig i livet att jag skulle välja stekt fisk, potatis och filsås. Inte okej. Men speak up for your country nu va! Man vet aldrig när man kommer att behöva fatta ett såhär stort beslut, lika bra att ha ett i bagaget tänker jag.

Nu ska jag snart till Isalee och sen får vi minsann se vad som händer! So long!

Camilla

Hey babes! Vet ni vad jag har gjort idag? Förutom att ha jobbat i sex timmar? Jag har solat solarium! Det var en intressant upplevelse vill jag lova. Nu ska jag och mina vänner snart ta tag i vårt höstprojekt. Vårt höstprojekt går ut på att genomföra ungefär femtio punkter på en lista under de mörka månader för att få oss helskinnade ur årstiden. På listan står bland annat "hitta nya mysiga caféer", "ta vara på dagsljuset och vara ute alla raster" samt "ha pajpartaj". Vi får se vad vi hittar på ikväll!


Såhär brun ska jag bli...

Nu sitter söta Isalee i min soffa och väntar på att bli tvingad till att kolla på Idol med mig. Lite osportsligt av mig att slänga in ett blogginlägg, men vad gör man inte?

Hoppas att ni har det bra var ni än befinner er och vi hörs igen i morgon puddingar! Är det bara jag som tycker att det känns lite obehagligt med ordet pudding i kvinnlig bemärkelse?

Puss och Hej!

Camilla

Ni ville ha tips på vad man skulle göra för att överleva sex månader i kompakt mörker. Inga problem. Knarka. Nej, vad säger jag? Jag sa inte det där. Knarka ska man inte göra, där går det verkligen någon sorts gräns. Men jag har lyckats plocka på mig några idéer i alla fall!

Katjing: Planera ditt liv. Det kan vara asläskigt, men när det är mörkare än mörkt så finns det en tendens för människan att ställa in sig på att det ska vara såhär mörkt för alltid - ni vet ju hur chockad man blir varje år när livet plötsligt återvänder? Det är under den här årstiden som jag föreställer mig hur jag ska tågluffa nästa sommar, hur jag ska skriva en bok innan jag fyllt 20, hur jag ska få nobelpris och vara med i TV-shower, hur jag ska vinna Idol och hur jag ska träffa den snyggaste mannen ever. Och det är nu jag börjar planera och förbereda mig på att ta över världen...

Katjing: Flirta. Flirta är helt oskyldigt. Men, det kan också vara superduperläskigt. Personligen är jag inne i nån sjuk period där jag utan att blinka skulle kunna ragga upp vem som helst (som hämnd kanske, hrm hrm). Det är ingen som tar illa upp om man stoppar någon på stan och säger "förlåt, jag var bara tvungen att säga att du var typ det snyggaste jag sett. Helt allvarligt, hoppas du inte tycker jag är jättekonstig om jag ber om ditt nummer?". Det värsta som kan hända är att du får ett nej. Eller en örfil. Eller en polisanmälan.

Katjing: Säg ifrån! Själv sa jag ifrån häromdan. Det var typ den största kicken jag fått, bättre än alla kafferus/kärleksögonblick/MVG:n som finns. Jag sprang på tå till bussen, log mig genom hela dagen och fick en såndär härlig jag-är-fan-grym-känsla i magen. Stå på dig! Annars gör någon annan det.


/ Lisa

Lisa

Gud vad djup jag har blivit i bloggen! Måste. Sluta. Vara. Djup. Någon kan vända det mot mig. Människor från förr, som inte uppskattar mig längre. Människor som känner att de vill visa sig bättre än mig. Men äsch, jag är som tagen ur Ernest Hemingway. Nu fattar bara ni überkulturella. Typ Melker. Men det är chill, jag är ett isberg, det var det jag menade.


Där var man minsann ung och ovetande.

Puss!

Lisa

Men tja fan! Hur är läget? Är livet sådär underbart det bara blir såna här blåsiga, färglada höstdagar? Kanske är det en hopplöst försälskad människa som läser mitt inlägg just nu? Och egentligen bara vill springa hem till sin käraste och pussas och kramas (för det är väl det man gör?). Eller känns det för dig som om livet blir ännu lite tyngre för varje löv som faller? Att varken te, choklad, musik, sömn, träning, vänner eller mammas kramar hjälper? Känns det som om magen bytts ut mot en cementblandare? Eller som att den där förbaskade hammaren bakom magsäcken vägrar sluta hamra på det där hålet i magen? Som sänder rysningar genom hela kroppen och bara får en att vilja kräkas? Ångest tror jag det heter. Jag vill hjälpa dig i sånna fall. Kanske är det någon därute som står med ena foten på en trygg och nästan lite för bra mark, medan den andra foten snuddar vid något okänt? I vetskapen om att man bara måste vidare? Eller känner du att du inte riktigt kan sätta fingret på hur du mår? Ena stunden är det ett lyckopiller att bara andas, medan det annars känns som att du vill mörda nästa människa som stiger in i rummet? Förhoppningsvis är det många av er där framför datorskärmarna som sjunger med i en favoritlåt, spänd över vilken som blir den nästa i spellistan. Funderar på vad morgondagen kommer innebära. Vilka kläder? Vilken buss? Vilket tåg? Vilka lektioner?

Hur ni än mår och vilka ni än är som är så sinnessjukt smarta att klicka er in på Dubbelbloggen, ni ska veta att ni inte är ensamma. Även om man ofta känner sig ensam om sina känslor finns det folk som vill lyssna, förstå och hjälpa. Jag till exempel. Gud har sänt mig.

Camulla

Lisa

True Blood alltså. Det är ju då onsdagar klockan 22.00 i ettan för er som missat det. Och Alexander Skarskård skymtar emellanåt fram med sin charmiga engelska och ännu charmigare svenska(!). Själva serien är lite B och smådeprimerande och utspelar sig i en incestby på Amerikanska landsbygden. Men ändå. Jag gillar introlåten.

Camilla

Lisa

Lisa

Om 29 minuter går bussen, så jag har nu 9 minuter på mig att skriva ett inlägg innan jag måste ta på mig alla tjocka kläder som ska hålla mig varm i denna vinterkyla och traska iväg. Måste sommaren försvinna? Måste jag ha så förbannat ont i huvudet jämt? Nu är det som det är vilket som och det är bara att acceptera. Men ändå! Shit, jag börjar bli schizo på allvar.

Anyway. Jag ska ju på konstkurs nymmer 3, om ni får för er att faktiskt undra varför jag ska hinna med bussen som går om.. 25 minuter. Och nu kompisar, behöver jag er hjälp. Vad i hela världens materiella utbud ger man sin bror i 20årspresent? Man vill ju inte köpa något tråkigt liksom, det känns som att man vill ha en tanke bakom. Jag kan verkligen inte bestämma mig! I'm beeegging you.



Den här affischen har han redan.

Pyss! /Camilla

Och idag var den här provocerande snygga människan sjuk.
Det var tråkigt. Inte riktigt okej alls.

Lisa

Sassy ladies.

Ibland behöver man te, sorliga låtar, gråvit himmel och ett skitigt akvarium som kan utttrycka hur man känner sig. Nej, jag känner mig inte som ett skitigt akvarium. Men nåt åt det hållet. Kanske är det på grund av att det är så skitigt och skriker efter rengöring som jag bara inte orkar, som jag mår så. Jag ville springa också, men kom aldrig iväg. Jag var för trött eftersom grannen började borra klockan 9 en söndag. Då blir man liksom lite lagom glad. Både för att man blir väckt på helgen och för att man inte kan ta tag i sitt liv. Jag får helt enkelt läsa några inlägg i dubbelbloggen för att bli glad. Eller så accepterar jag att det här är den segaste dagen ever.




Camilla

Min familj tycker att de gånger jag varit ute och träffat V och kommit hem runt fyra på morgonen har varit extrema. Alltså, att det har varit extremt sent. I och för sig har det hänt på vardagar så jag kan förstå dem. Men nu är klockan halv två och min bror är fortfarande inte vaken. Han kom nämligen hem klockan sju i morse. Det är extremt.

Förresten har jag jobbat idag. Jag undrar om jag tar till rätt metoder när
jag lär mina elever egentligen...

Lisa: Och så ska man komma ned med racketen på den här sidan
och inte här på smalbenet. Det gör ju jätteont! Ser ni mitt stora
blåmärke här som jag fick när jag inte servade ordentligt?
Jobbig unge: Men om man vill ha ett blåmärke då? Hihihi.
Lisa: Om man vill ha ett blåmärke?
Jobbig unge: Jaa! Hihihihihihihi.
Lisa: Då är man maschosist. Man vill inte vara maschosist. Serva ordentligt.

Förresten längtar jag tillbaka till sommaren lite.



Lisa

Tack Isalee och Lisa för att ni övertalade mig!

Nu är man lagom taggad på tjejmiddag, Sverigematch och kanske andra roliga människor! Tjingeling!

Camilla

Det är lördag eftermiddag och jag är för tillfället alldeles, alldeles ensam hemma. Det är när man är alldeles, alldeles ensam hemma som man ska sätta på musik på högsta volym, sjunga högt och fult och falsk, bjuda hem alla man känner och bjuda alla på cupcakes, äta choklad och karameller innan man äter riktig mat, ha fötterna på bordet när man äter framför TV:n och bara kolla på MTV, Tv-shop och alla andra sånadär helt meningslösa skitprogram som ens familj bojkottar med kors och vitlök.

Men jag steker ägg.
Det är vad jag gör när jag är ensam hemma.

Lisa

På den senaste tiden har jag fått en lust att lära mig allting.
Okej, kanske inte främst hur man löser logaritmer eller vad
 5 liter vattens densitet är, men snarare allting annat. Vad som helst.
Därför sitter jag och försöker lära mig allting med hjälp av det
härliga Internet, - som hur man blir mer karismatisk, vad som
egentligen är så bra med mineraler och att äpplet är symbolen för
kunskap. Kunskap är makt.

Lisa

Vi tror att ni vill se mer av oss i bloggen..!

Och ha nu en alldeles fanatiskt fantastisk fredagskväll!! Det ska jag ha med Lisa och Isalee! De är bara mina.

Camilla

Jag gillar Timbuktu. Det här är en del av en låt som har en grym text. Den heter känn Pepp och jag gillar mest början på den. Då vet jag att det kommer en bra låt.

Jag vill inte ha nån nyckel i ryggen, vill inte ha nån streckkod på min arm
Vill inte ha ett mikrochip bakom örat, eller någon väktares direktlarm
Vill inte fuckin leva mitt liv i rädsla, över att någon tar bort det jag har
Vill inte konstant behöva mätas, vill inte leva upp till hårda krav
Jag vill inte ha nån etikett eller någon jävla mall att passa in
Vill inte ha normer att följa efter, jag vill bara kasta mig fritt omkring

Frågan är inte svaret, snarare svaret vad frågan e
Och det kvittar vilket håll du tittar, det handlar bara om att våga se


Kärlek från
Camilla

Lisa

Lisa

Lisa

Se på dig med nya ögon. Ge dig själv obegränsat med chanser. Var nyfiken på livet. Hälsa på din spegelbild. Gör sånt du är rädd för. Trotsa dina begränsningar. Sjung till vinden om dina drömmar. Spring emot dina vänner och möt dem med i en krock. Krama dig själv när du vaknar och när du ska sova. Ät frukost till musik. Skratta åt dina misstag. Ge små presenter, kort och kärleksbrev till folk du gillar, eller kanske till dig själv? Dansa runt i pyjamasen när du känner för det. Bli glad för ingenting. Beröm människor omkring dig om du uppskattar det dem gör. - Kräv det tillbaks när du gjort någonting för dem. Inspireras av dina förebidler och finn nya. Lär dig något varje dag. Våga älska människan, naturen och bara tanken av att leva. Men framför allt, älska dig själv!

För vem har sagt att du ska spela birollen i ditt eget liv?




Camilla

Lisa

Gaaah. Idag när jag vaknade pluggade jag matte och psykologi. Därefter åkte jag med mössa, kappa, termos, Ipod, mobil, plånbok, väska och hela faddirutten till psykologiprovet och skrev så att jag fick kramp i armen om Sigmund Freud, försvarsmekanismer och drömmar. Med vrålkurrande mage kutade jag till matteprovet som redan börjat och rev fram miniräknare och penna ur väskan. Efter halva provet insåg att jag redan hade gjort just det provet och egentligen skulle ha ett annat. Så medan jag väntade på min mattelärare som skulle komma med det andra provet fick jag göra det första provet "för skojs skull" innan jag fick tillstånd av min mattelärare att kuta och köpa lite krubb. En timme senare var provet färsigskrivet och jag mötte upp Camilla i stan, köpte ett par ursnygga torgvantar. Skulle vara barnvakt 18.15, kom fram klockan 18.25 till en ledsen unge som just fått sin Transformersgrej förstörd utav städerskan och satte på Transformersfilmen åt honom. Nu har jag just ätit middag och har elva sidor svenska om den grekiska antiken att läsa. Och en engelskabok att läsa ut och 30 engelskaglor att skriva upp, samt typ fem sidor matte att räkna. Och så skulle jag vilja hinna duscha. Och sova lite kanske.

Vad fan bloggar jag för? Jag hinner inte blogga!

Lisa

Lite shopping hinner man ju med också. Rea var det på Gina och denna fyndades för endast 49 spänn! Och nu, älskade vänner, är jag i valet och kvalet. Ska jag satsa på en skinnkjol eller inte? 249 kostade den. Jag sparar trots allt till tågluffningen. Men ändå. Den satt fint. Vill. Ha. Den. Hittar ingen bild heller så att ni kan få se tuffingen! Men Melker, tror du det blir för mycket snm med dragkedjor på den och allt?

Och ja, ursäkta min "jag-tänker-ta-överdos-av-rohypnol-direkt-efter-att-den-här-bilden-tas"-blick på bilden..

Ses i morrn!

Cam

Ja, istället för att sitta i skolan och plugga engelska kan man faktiskt få göra det hemma. Helt ärligt så blir man mer effektiv när man får sitta ensam i pyjmasbrallor med en kopp te och sköna Spotify, än i ett par trånga jeans i ett stökigt, ångbastuliknande eventuellt råkallt klassrum. Just nu har jag lunchrast, om ni undrar varför jag bloggar fastän jag säger att jag är så produktiv. Å andra sidan är jag schinzofeniförklarad utav Lisa och hennes psykologi A.

I går var jag på konstkurs numero deux. Fantastiskt! Alltså, ett helt fucking bord inklätt en pappersduk, en miljard starka akrylfärger (och nu vet jag hur man ska dra fördel av de olika färgerna också), en egen blandpalett (papperstallrik), dussintals olika (fräscha!) penslar, smutsiga förkläden och fria händer. "Tänk på hur ni kombinerar färgerna" var de enda instruktiornena efter en inspirerande genomgång. Just like heaven on earth!

Camilla

If we could start a new, I wouldn't hesitate!

Japp, måndagen är nästan över. Det är skönt. Inte för att jag direkt har något emot måndagar eller så, men nu får jag snart sova och det innebär att snart är även tisdagen över. Tisdagen imorgon kommer nämligen bli lite utav en pain in the ass, tror jag. Det är prov, omprov, barnvaktande, plugg, plugg, plugg, träning, och bara det faktumet att det är tisdag. En dag mitt i ingenting.

Men jag är glad, för jag kan bli vad jag vill. Och mitt liv har knappt börjat.

Lisa

Stadium, 399 spänn. Värsta kapet!

Och snart ska jag på konstkurs nummer två. So exciting, so exciting. Jag hoppas att jag får lära mig något nytt och roligt och bra. Man ska upptäcka nya saker, det är bra för själen. Säkert för hjärnan och allt det där fysiska också. Jag och Lisa var ju iväg för att upptäckta Nacka Forum i helgen, till exempel. På så sätt läkte vi själen med nya inköp, massa snack och mysig fika. Själv fick jag hem de här riktigt sköna skorna. Basketdojor, som min pappa säger. Ingrodd stockholmare som han är. Och Lisa är inte inne på msn fastän hon borde (Varför, Lisa, varför?).


Camilla

Lisa

Snart är det ett helt år sedan jag var i Thailand. Förra jullovet. Det är en resa jag minns
med renaste hatkärlek, och om jag hade fått välja i efterhand hade jag kanske aldrig satt mig på
planet dit. Det kanske kan låta konstigt med tanke på hur underbart man hör att Thailand
ska vara, men det var verkligen inte min grej. Tro mig, det är verkligen en helt annan värld,
och det är precis sådär fantastiskt paradislikt som man tänker sig. Det är varmt, billigt, urgod mat,
alla thailändare är guds bästa barn, och det är en helt fantastisk natur. Men om jag ska vara
ärlig och öppen så har jag aldrig i hela mitt liv mått så dåligt som jag gjorde på andra sidan jordklotet.
Jag lärde mig väldigt mycket där borta bland kokosnötterna, solkrämen och drinkarna!
Men jag frågar mig fortfarande om det var sån kunskap man egentligen vill ha...

Peace out. / Lisa

Hejsan vänner! Jag skall snart bege mig till min frände Camilla för att chilla lite med henne ikväll. Hon är söt och snäll och bra och cool och jag älskar henne. Dessutom älskar jag Lovisa som jag saknar så mycket att det nästan blir ett litet hål i mig som bara hon kan fylla. Hoppas att ni får en trevlarns lördagskväll.

Been there done that , messed around, I'm having fun,
don't put me down, I'll never let you sweep me of my feet.

Lisa

Skitkul.

Jag tycker att La Roux är skitcool. Lite läskig, lite creepy, lite albinoliknande men
visst har hon en asball frisyr? Denna sångerska är ju ganska hipp just nu med låten
"Bulletproof". Den är ocså cool. Lyssa på den!

Lisa

Jag kom just hem. Och snart ska jag gå. Herrejösses liksom, va jag håller på.

Lisa

Lisa

Snälla people, jag är i STORT behov av ny musik. Jag har till och med börjat lyssna på Billy Idol och Rolling Stones för att få lite omväxling. Och jag tycker inte ens de är bra! Förutom typ 3 låtar var då... Så om ni vet någon bra artist/grupp/låt så är jag er evigt tacksamma om ni vill berätta det för mig. Vet ni någon blandning av Eminiem, Imperiet, Kings of Leon, Magnus Uggla, Melissa Horn, Ozzy Osbourne, Nickleback, Promoe, Timbuktu, Bruce Springsteen, Beyonce, Black Eyed Peas, The Kinks, Metallica, Johnny Cash, Peter LeMarc, The Clash, Puddle of Mudd, RHCP, Nirvana, Verinoca Maggio och ABBA så är det ju fantastiskt! Är den bara lite lik någon av dem går ju det också för sig. Speek up now! Minst ett tips per läsare vetja!

Och jag kan inte råför att jag har svårt för Håkan, Winnerbäck, Miss Li och gänget..


Puss och Kram!

 

Camilla

Godmorgon! Äckligt tidigt.
Jag sitter och fryser och taggar för
 fysikprov med Princes Puple rain.
Den är jättefin. Nu blir det te, smink,
ny kappa, sockor och frukost.

Puss från Lisa

Den givande konversationen mellan mina bröder (20 och 3 år) löd i eftermiddags:

Alfred, 3 år: Jag vill inte ha hål i min ost!
Viktor, 20 år: Inte hål?
Alfred: Nej!
Viktor: Men det är hål i ost.
Alfred: JAG VILL INTE HA HÅL I OSTEN!
Viktor: Men kolla, när osten från början är mjölk och man
sedan ystar den för att det ska lagras och bli ost så frigörs
koldioxid i den processen vilket innebär att det genom en
gasreaktion omöjligen inte kan framkallas hål.
Alfred: ...
Viktor: ...
Alfred: ...
Viktor: ....
Alfred: Dumma dig.

/ Lisa

Nu har jag fått min livsdos strålning tack vare en brummande magnetröntgentunnel. Det var riktigt spännande! Jag fick ligga blick stilla med p4 i öronen och grejer. Blev lite lite svårt att motstå att dansa till gamla Beateslåtar och Sarah Dawn Finers nya där ett tag bara. Nästa vecka får jag veta hur det egentligen är med mitt knä också. Vi har nämligen lite brist på kommunikation, det och jag. Så det ska bli skönt att äntligen få veta varför jag inte får spela fotboll för det.

I morgon är det fysikprov. Och jag tänker inte plugga en minut till. No, I wont. I stället ska jag prioritera Idol och min nya drog Snabba Cash.


Hej Svejs!

Camilla

/ Lisa