Jag håller på och försöka lära mig munspel. Det är ett av mina livsmål. Tänkte klara av det nu så att jag kan gå vidare och lära mig rida, lära mig spela trummor och gå på en Bruce Springsteenkonsert. Man får kämpa här i livet alltså. Någon som vet det bästa sättet att lära sig munspel?

Så varför ska man då göra sig mödan att spela ett sådan werid instrument som munspel? Jo, här och här får ni veta.

            Jag har tänkt på en sak. En sak som gör mig lite frustrerad och som gör att jag inte vill bli busschaufför. Det handlar nämligen om busschaufförer. Men sluta inte läsa nu bara för att det handlar om något så vardagligt som busschaufförer utan ni ska få er en tankeställare, precis som jag!

Ni vet att busschaufförer alltid hälsar på varandra när de kör förbi varandra. Men har ni tänkt på vad som händer ifall bara en hälsar? Ifall den ena busschaffören vinkar till sådär som de gör, men inte den andra gör det. Hur tänker den busschauffören som vinkade då? Typ: "Varför vinkade han inte? Tycker han inte om mig?". Eller kanske "Ignorerade han mig eller såg han inte att jag vinkade? Men han brukar ju vinka. Har jag gjort något fel? Vad kan jag ha gjort?". Och sen så tänker den stackars busschauffören på det så mycket att han missar stanna på en busshållsplats och en pensionär får gå fyrahundra meter extra och dör av utmattning när den kommer hem.

Eller så är man den busschauffören som missar att vinka till den busschauffören som vinkar. Hur tänker man då? Typ: "Shit, vinkade han till mig? Gud, nu tror han att jag är sur på honom! Varför vinkade jag inte?". Eller kanske rent av: "Jag missade att vinka till henne! Nu tror hon att jag inte är intresserad och kommer sluta vinka till mig. Ska jag köra en liten omväg och köra ikapp henne och vinka till henne?". Och sen så kör bussen en omväg så att en liten pensionär får gå av på en annan hållplats och får gå fyrahundra meter extra och dör av utmattning när den kommer hem.

Shit asså. Borde inte regeringen ta upp det här i nån sorts möte så att våra stackars busschaufförer slipper allt det här?


Peace out.

/ Lisa

Idag fyller min pappa ett halvt sekel. Inte klokt, inte klokt. Men det gör ingenting för vi gillar honom ändå. Grattis på 50-årsdagen pappa! På den här bilden är han inte 50 år. Tro det eller ej. Nej, han är 21 år och har precis förlorat en squasch-match i en tre-setare. Intressant. Intressant sätt att stava squasch. Jag har ingen aning om hur det stavas.

GRATTIS!

Viktor vill forfatfarande inte hjälpa mig med kemin. Och jag ska erkänna att det är för att han spelar de älskade spelet World of worcraft (död åt wow).

Lisa: Vill du hjälpa mig med kemin?

Viktor: * snackar engelska med sina wow-polare *

Lisa: Åh! Jag vill snacka med en engelsman!

Viktor: My sister wants to talk to an englishman...

Datanörd 1: How old is she?

Viktor: Seventeen

Datanörd 2: Seventeen, eeey?

Datanörd 3: Let her say hi!

Viktor: Lisa, säg hej!

Lisa: Hi, hi!

Datanörd 4: *visslar*

Datanörd 5: Seventeen? It's legal.

Datanörd 6: OK, LETS CONCENTRATE!!!! Focus for fuck sake...

/ Lisa

               Hejsan allesammans! Nu är jag och Camilla hemma i det sköna Stockholm. Jag har precis vaknat. Hade jag haft några bilder från vår fina resa i Göteborg hade jag slängt in några, men tyvärr har jag inga - utan Camilla är kameramannen den här gången.  

Idag blir det ingen OMG-dag, precis. Jag ska inte luncha med Madonna, jag har inte just vunnit en Guldbagge, jag har inte fått ärva fyra triljarder och jag ska inte flytta till Polen idag.

MEN! Det här är inte rumba.

Skojade bara. MEN! Jag har fått en leverans på chinos och träningsbyxor nere "centrum", som jag ska hämta upp! Ännu mera kläder till min vårgarderob!!! Woho!

Puss och kram på er.

Lisa

          Det är ganska viktigt för en människa att veta vilken stil hon eller han har. Det gör det mycket lättare att veta vem man själv är. Kanske är det så, att när man känner att man faktiskt är en punkare, eller faktiskt är en fjortis - för det är ens stil - ja, då kanske man får bättre självförtroende.

Innerst inne är min stil lyxhippie möter mjukrockare. Jag kanske inte alltid klär mig som en lyxhippiemjukrockare, men hade jag haft alla pengar i världen att skaffa mig vilket garderob som helst med så hade jag sett ut ungefär som Ashley eller Mary-Kate Olsen eller typ Sienna Miller. Typiska lyxhippisar/mjukrockare.

Nu passar det väl bra att illustrera min stil. Men tyvärr hittar jag ingen bra bild på när jag är rockare, så därför får ni istället en bild på när jag gick lite väl hårt in på hippiestilen....


VILKEN ÄR ER STIL?

       Jag antar att de flesta av er redan är medlemmar på de här gratishemsidorna som alla redan är medlemmar på, som Gratis bio, eller kanske rent av den grymma Gratis mode (som äger), eller rent av Gratis skor. Men om ni inte är det så tycker jag att ni ska ge det en chans och samtidigt vara en ängel för mig! Själv har jag redan samlat ihop till två biobiljetter och två trisslotter på Gratis mode. Det ni!

Okej, jag saknar Camilla nu. Min mor vill att jag ska skotta snö och passa min lillebror. Och det kan jag ju göra, för jag har ju trots allt inget liv förrän på onsdag - då vi drar iväg till Göteborg. Oscarsgalan igår fick mig att vilja vinna en Oscar. Weird. Men vet ni vad jag vill bli när jag blir stor egentligen?

Regissör!

       Som sagt så är det råshopping på gång. Här är vad jag ska försöka samla ihop nere i Götet! 
Vad tycker ni?

     Så lätt kommer hon inte undan, den där Lisa. Nu ska ni få veta riktigt saftiga grejer!


1. Lisa har en walkin closet.            2. Lisa kan vifta på närborrarna jättesnabbt.


3. Lisa älskar SL.


4. Lisa är bortlovad till en Indier (det vet hon inte själv än).


5. Men Andy Roddick kommer att rädda henne i sista sekund. I sin BMW.

        /Den pålitligaste källan av dem alla - Camilla

        Jag, Lisa, ska ta och presentera mig lite närmare.


1. Om jag hade varit ett djur hade jag troligen            2. Jag skulle få mycket svårt att överleva
varit en liten säl. En sälunge kanske.                       om chokladen inte hade uppfunnits.   




















3. Jag har en jättesöt vän som heter Isalee och jag har svårt att sluta göra
 fjortisposen så fort någon tar fram en kamera.


4. Jag älskar Bruce Springsteen. Antar att jag inte behöver förklara varför.
Om ni ändå skulle undra så kan jag skriva en uppsats till er.


5. Om man sätter två bilder på mina olika ögon på det här viset så ser
jag totalt avskräckande och blindgalen ut. Don't do that shit!

/ Lisa

       Ibland händer det sjuka saker. Typ ett träd blåser ner på ens katt, ens mobil börjar plötsligt tala ryska eller det börjar växa tryffel mellan tårna. Det hände just en sådan sjuk grej. Jag vann nämligen en hel månadsranson juice! Är det inte lite lagom sjukt? Jag har alltid varit en juicedrickare, och såg tävlingen på Jessicas ursnygga blogg som en självklarhet att delta i. Och vem vann om inte jag? I'm so happy, I'm so glad!

Nu blir det c-vitaminer framöver alltså.

Hejsan allesammans!

          Imorgon har jag (och Camilla också för den delen) matteprov i härliga, älskade matte B. Woho! Jag älskar matte B. Jag älskar alla andragradsekvationer, polynom, tranversalsatser, pq-formler och yttersatsviklar. I just love 'em! Jag studsade upp i morse och tänkte "äntligen, äntligen, äntligen! Idag ska jag bara ägna mig åt matteboken, det ska bli så roligt och avslappnande!". Precis så tänkte jag. Men det som är snäppet bättre än matte B är ju såklart matteprov i matte B! Och jag är lyckligt lottad, för redan imorgon får jag knalla iväg till skolan klockan 8 och visa vad jag går för! Jag är så lyckligt just nu. Så lycklig.  

Med vänliga och hårdkalkylerande hälsningar,

en helt lugn och matteförberedd Lisa

          Jag vill bara säga en sak. Camilla måste vara Guds gåva till mig. Om jag kommer hem och får ett nervöst sammanbrott med hyperventilation och panikångest - ja, ändå vet jag att jag kommer bli glad av vad hon skrivit på bloggen. Även om det hon skrivit är skittråkigt. Vilket det aldrig har varit hittills. Om man skulle räkna alla timmar jag sammanlagt har skrattat i mitt liv så är ungefär 80% tack vare Camilla. De andra 20% är nog tack vare Björn Gustafsson, Fem myror är fler än fyra elefanter, mammas sluddriga läsning för mig när jag var liten och hon höll på att somna och kanske rent av... nä, sen är det mest Camilla.

Och jag vill bara säga dig, Yodagubben, att när jag tänkt på dig genom åren har jag aldrig känt otrygghet, agg, ilska, hopplöshet eller någon annan obehaglig känsla. Kanske rentav avundsjuka nångång, bara för att du är så jävla bra. Om jag hamnar under ytan nu, eller börjar löpa amok och döda människor, så vet jag att du är den människan som kommer veta att jag, JAG, finns kvar därinne. Du har alltid varit, är, och kommer alltid vara mitt hopp och min drivkraft. Puss pårej!

            Det är inget fel i att drömma. Om man är svensk kanske det är det i och för sig, ingen får för guds skull vara framgångsrik - gud förbjude! Och att drömma är inte okej om man är svensk tonårstjej! Nej, sanna mina ord - det kommer inte på tal! Om någon tjej skulle klättra lite uppåt toppen finns det minst tio andra tjejer som med gemensamma krafter drar ner en igen. Så är det. Tufft och tråkigt. Men vet ni vad, tonårstjejer och svenskar? Dream on, dream utav bara helskotta! Nu ska ni få veta vad jag drömmer om...