Jaa.. Nu är det dagen med stort D och jag sitter och taggar i mjukisbyxor och nyduschat hår - till Bad Romace såklart. På tal om mitt hår så hade jag i ett skimmer som gör att allt jag nu rör börjar skimra och glittra. Måste säga att jag gillar tagnentbordet vid det här laget. Och musen!

Vad ska ni göra ikväll förresten? Ska ni fira in det nya året med någon ni älskar? Eller med vänner och en fin middag? Ska ni på fest och skåla i höga glas? Eller i plastmuggar kanske? Let us knoow!

Se upp så ni inte fryser ihjäl bara! Jag läste idag att alkohol inte gör en varm, utan att den bara försvagar kroppens försvarssystem mot kyla. Fast äsch, det ska bara bli typ 10 minus! Jag trodde det skulle bli typ 20. Okej, jaja, vi kanske ses ikväll!

Camilla

Mitt 2009 började på andra sidan jordklotet, i Thailand.
Det var dels underbart och dels ett helvete. Hatkärlek.




I februari åkte jag och Camilla till Göteborg och storshoppade.
Vi fikade, slappade, åt bananchips, åt gojibär och kokade mjölk
i vattenkokare. Det var ett par härliga dagar det.




I mars fyllde min pappa ett halvt sekel.
Det firades så det stod härliga till.




I april kom solen och våren, och Isalee fyllde sjutton år. Det firades
vid sidan av en sjö med korv och grill, och det kan nog utan överdrift
beskrivas som den kallaste kvällen i mitt liv. Fy fan. Men det var kul!





Sen kom maj också! Åh, underbara månad. Maj välkomnades hemma hos
Denise, och det blev början på årets vackraste månad. Hönsprojektet var
i full gång, och det var både jättegulligt och jätteäckligt.




Sen blev det juni. I juni gick jag på Bruce Springsteen tillsammans med Laura
på Hovet och det ska jag aldrig någonsin ångra. De där 900 kronorna som rök
är nog mina bäst investerade pengar någonsin, den 7 juni stannar för alltid i mig.







Och sen kom sommaren på allvar! Jag jobbade som tennistränare, tränade tennis,
solen sken som aldrig förr, jag hälsade på Camilla på det underbara Gotland, jag sov
på en färjas golv (glömmer aldrig det), jag träffade Victor och fick massor av fräknar.




I oktober praktiserade jag och Camilla på Astra Zeneca! Det var väldigt roligt.
Vi fick titta på labb, råttor, provrör och forskare, och som ni kan se av bilden ovan
så var det mycket strängt seriöst hela tiden. Höpp höpp, på plats.




Och i november var det matte C som gällde. Ända in i kaklet som man säger.
Matte C skall jag aldrig kalla min vän, never. Matte D ska jag ge en chans!






Och så kom december. Jag gjorde vad de flesta brukar göra och firade jul
på alla möjliga håll och med alla möjliga människor, och sedan så rensade jag
mellandagsrean. Imorgon är det 2010!




Och ungefär det här hoppas jag att 2010 ska ge mig en försmak av.
Gott nytt år!


Yours sincerely,
and yours faithfully,

Lisa

Lisa

Ja, jag håller på och bränna ner alla årets bilder på DVD så att de förevigas även om datorn skulle krasha. Här ska ni få ett litet urval av mitt 2009! Det egentligen ganska så asdåliga året..







(uuuuurgh!!)








Äh, nu pallar jag inte mer. Måste. Bränna. Bilder.

Herrå!


Camilla

Neeeej, jag bara skoja.
Här har ni!

Den är ju så cool.

Lisa

Lisa

Friends. Asså. När ni tar körkort (om ni tänker ta det) så måste jag ge er ett råd. Om ni tar lektioner, så ta för guds skull inte en lektion klockan 6.30 på morgonen. Det är omänskligt och smärtsamt. Speciellt eftersom det är tio minusgrader vid den tiden på dygnet, och jag överdriver inte när jag säger att hela kroppen skriker och vrålar efter att få gå och lägga sig under täcket igen. Det är när klockan ringer 5.00 som man tar sig en funderare på hur viktigt det där jävla körkortet är egentligen.

Puss, och nu ska jag träffa Camilla.



Lisa

Camilla

Visst är det helt underbart att Lisa fått en systemkamera?!

I alla fall, igår var en härlig dag måste jag erkänna. Jag började med en jogging i de snöiga och hala markerna här runtomkring. Sen åt jag en god lunch innan jag och min moder åkte till stan för att spana in rean. Ja, mamma såg det mer som ett tillfälle att införskaffa nya, behövliga saker. Men jag spanade in rean i alla fall. Och jag måste säga att det börjar bli utplockat! Too bad.

När jag började krevera inne på Åhlens (det var seriöst 30 grader celsius!) så tog vi en promenad till Centralbadet. Där fanns en mycket snygg kille. Där fick jag även klassisk massage och när jag var mörbultad och klar åt la famille middag på restaurang Rydbergs.

En härlig dag alltså. Undrar just om Lisa vill träffa mig idag..

Låt mig stolt få presentera min älgsamling:

Jag har till och med ännu lite fler grejer än dem dära!

Herrå på ett ta!

Jag har shoppat loss även idag. Verkligen förlåt. Nu ska jag inte mer, jag lovar. Min plånbok ligger i min väska och gråter besvikna tårar och jag fick lova att inte köpa någonting mer förrän nästa höst för att trösta lite. Min dag har i vilket fall som helst varit mycket lång, då jag klev upp i ottan för att åka in till innerstaden och fika med min mormor från Göteborg. Det har hur mysigt som helst, och dagen fortsatte inte sämre när jag mötte upp Isalee och drog min tredje runda på stan och rensade mellandagsrean. Herre min gud säger jag bara. Men nu till de viktiga sakerna, idag är det precis en vecka till jag fyller myndig!!!! Puss.

Lisa

Ååååååh! Jag dör lite. Min bok Emma av Jane Austen som jag läser i svenskan
är så gullig just nu att jag nästan tappar andan. Tänk om man kunde skriva så.
Jag tycker att ni ska läsa den och ni ska läsa den nu på en gång! Puss och godnatt.

Lisa

Idag var jag och Camilla i Liljeholmens Centrum och shoppade loss! Det är hemskt, jag vet, det är konsumtion så att det skulle få miljökämparna att gråta, men jag kan ju alla fall meddela att jag köpte snygga ringar, snygga ynderkläder och ett blondschampo, så nu kommer jag nog bli lite ljusare upptill. Snart är det nyår! Och idag är det åtta dagar till jag fyller ARTON.

Lisa

Jag har just upptäckt att min klassiker Rid i natt finns på film! Excellent.. Fast jag hittar den inte. Damn it.


Vet ni vad jag ska göra i morgon?!



Juuuust det. Bli masserad. Feel jealous.

Inte durå Isalee.. 

Nu ska jag gå upp och bara titta och njuta av dagens rea-fynd. Oooh. Och just det! Jag gillar Lisa.

/Camilla

Juste! Jag har en ny halsduk. Tjugo, observera TJUGO, 20, twenty, vingt, t-j-u-g-o kronor kostade den. Känns ganska värt det, för den är jättemysig. Och mjuk. Och vit. Och jag gillaren. Förresten ska jag träffa min så fasligt söta kusse Maria någon dag. Hon har nästan ingen mun, för den har jag tatt bort. Puss på dig.

Lisa

Vilken innebär att ni kommer bli bombade med
relativt intetsägande bilder. Puss.

Lisa

Howdie howdie! I am so sorry for my awayness i dessa juledagar. Men av statistiken att döma är det flera som firat jul på andra ställen än framför datorn. Vilket jag tycker är helt i sin ordning, så länge man nu klarar sig utan dubbelbloggen såklart. Jag har i alla fall haft ett par ünderbara dagar! Och nu ska jag bjuda på lite bilder ifrån min sjuttonde jul, som var full av skratt, lockigt hår, läppstift, musik, mat och hemgjorda tryfflar.












So long långkalsong!!

Camilla

Lisa

Lisa

Ja, exakt. Efter att ha julfikat och spelat monopol hos farfar, träffat den nya extremt härliga hundvalpen Alex, julstädat både mitt rum och mitt akvarium och efter provsmakningen av lite julmat till middag ska jag nu göra precis det. Ha en underbar julhelg allesammen! Jag önskar från den innersta vrån i mitt hjärta (nästan) att alla får en bra julafton med allt som hör därtill. Ät er proppmätta på skinkmackor och hemgjorda köttbullar, umgås sådär osunt mycket med familjen, ge och få fina klappar och dansa runt granen om ni så vill. Gör folk så nuförtiden egentligen? Dansar runt granen alltså. Jag tänker bara på Lotta på Bråkmakargatan då.. Jaja, Jod Gul på er i alla fall!

Önskar Camilla!!

Lisa

En dag för tidigt. Med största sannolikhet blir jag precis lika glad som
jag blev här, för en sisådär fjorton år sedan. Fast, jag måste erkänna
att jag hoppas på lite andra grejer än garndockor i år...

Lisa

Jag och nio killar, det blir lätt bowling på blodigt allvar det. Men jag kom inte sist, även om jag inte heller kom först. Det var i alla fall trevligt med en tränaravslutning ikväll, alla var glada och snälla och trots att bowlinghallar ger mig lite ångest så kändes det bra att jag lyckades göra hela sex strikes. Nu är det Iron Maiden som spelas. Bah så ni vet. GRATTIS TILL HENRIK SOM IDAG FYLLER ARTON ÅR! A lot, a lot, a whole lot of love to you.

Lisa

Sååå, vilken mysig eftermiddag vi hade görls! Nu ska jag dela med mig lite till er andra så kanske ni också får  julstämning! Har ni några julkänslor, folks? 



Spända och lite nervösa var vi allt innan vi fick öppna klapparna.


En lagom stor pakethög.


Det här fick jag av Isalee!! Värsta akvarellsetet!


Den här fick jag av Lisa!! Värsta Bhn!


Den här målade jag med hjälp av både Isalee och Lisas presenter.

Det var lite av idag det. Men jag måste bara få visa den hära jättefina boken jag fick äran att få av Melker häromdan!! Värsta boken!




Tack alla för att ni gjort mitt lov så fint hittills!!!

Pussar från mig!

Camilla

Julklappsbyte idag! När Isalee sa "den kan ha dött på vägen hit" blev jag faktiskt lite rädd
måste jag erkänna, men det var varken en guldfisk, en tax eller en dvärg som gömde sig
i hennes paket. Det var en alldeles grön murgröna till mitt rum! Tack så mycket, precis vad
jag behövde till mitt ogröna rum. Det var jättemysigt brudar, och halsbandet jag fick av
Camilla tänker jag ha på tränaravslutningen ikväll! Puss på er, god jul och love love love.

Lisa

Ja, förlåt för dålig uppdatering ifrån min sida de senaste dagarna. Jag har varit tvungen att prioritera min instabila tillvaro för att komma lite på fötter igen. Det går väl sådär. Men nu ska jag prata om något roligt! Det är årets mörkaste dag idag! Det är inte så roligt kanske, men det blir ljusare nu för varje dag som går nu! Och det tycker jag är fruktansvärt kul. Kan inte sluta skratta framför datorskärmen alltså. Hihihoho.

Min bror är precis hemkommen ifrån Tyskland och det tycker jag är bra. Jag har riktigt svårt att föreställa mig ett liv som ensambarn. Vem bråkar man med? Vem delar man tiden med? Vem skrämmer man livet ur? Vem öppnar man klappar med på julaftonsmorgonen? Amen typ sånt och allt annat livsviktigt?!

Snart kommer mina honeypies hit. Then I'll be happier than a bird with a french frie.

Puss!

Camilla

Hello hello hello! Idag fick jag mitt datum för mönstring, den 8 februari klockan 8.00. Tough shit. Men det blir nog kul, får ligga i hårdträning efter nyår fram till mönstringen och sedan chilla fram till beach 2010. Dessutom har jag fått lön och ligger på plus, lyssnar på Etta James och har en lång städdag framför mig.


Lisa

Lisa

Lisa

Snälla? De kostar bara tvåhundra.

Lisa

Lisa

Sådärja, nu var all julklappar färdiga och snart också inslagna! Eller, den till Melker ska jag och Lisa fixa ikväll. Kände att det skulle bli för mycket att ljuga för er i bloggen om jag inte berättade det.

JAG KAN INTE BESTÄMMA VILKET JULGODIS JAG SKA GÖRA! Paniik! Varför finns det så mycket att välja på? Men det kanske inte riktigt är värt att hyperventilera åt det. Snälla, kan ni hjälpa mig?

 
 eller

eller

eller


Förstår ni mitt fruktansvärt svåra i-landsproblem?


Camilla

Nu vill jag bli räddad. Antingen av massa bra musik, varma famnar eller bara glada skratt. Eller av en Johnny Depp. Det kan bli så himla tungt till slut. Så nu vill jag ha en hjälte eller bara nån! Please God, kom till mitt namn nån fucking gång liksom. Nej, nu ska jag inte göra det här till en emoblogg och det här är sista gången jag klagar forever idag. Men jag är trött rakt igenom och vill bara, jamen typ bli räddad!

Sööööööt!

Camilla

Ja, jag försöker få inspiration. Arton dagar, sen är jag arton.
Dessutom har jag ont i tänderna, för jag har provsmakat så mycket
chokladkola denna kväll. Förresten så har jag skaffat Twitter!
Nu ska jag duscha och läsa.

Fast inte samtidigt.

Lisa

Har ni inte hört den här än så bör ni genast höra den. Punkt.

Tack på förhand!

Camilla

Nu har jag precis gjort mig en ganska så asäcklig vitaminkicksmix bestående av morot, mandarin och hallon. Sådärja, nu var den uppäten. Fy fan vad den smakade alltså. Uuurgh.

De här ska jag baka, hittade recept och bild på Jennies inspirerande blogg:



30 Bitar

Rocky Road
200g Mjölkchoklad
200g Mörk Choklad
2 nävar Dumlekolor
2 nävar Minimarshmallows
1 näve Salta Jordnötter
1 liten näve Pistagenötter

Gör så här
1. Smält chokladen över vattenbad.
2. Blanda i dumlekolorna, marshmallowsen, jordnötterna
och pistagenötterna. Häll smeten i en klädd liten form.
3. Låt stelna i rumstemperatur över natten.
Skär till sist i stora munsbitar!

Om ni också är sugna så just do it!

Puss och hej från Camilla!!

Jag hann inte blogga igår. Jag var fullt upptagen med att gå på julmarknad, fika och leta julklappar med denna söta människa (som jag vann över i det IQ-krävande tärningsspelet på fysiken):



Efter både blod svett och tårar hittade jag faktiskt äntligen en julklapp till Isalee - the woman who has everything. Jag är lyckligt lottad!

Förresten, vilket jävla snöväder vi har! Jag och Lisa stövelmätte ungefär en halvmeter. Men jag klagar inte jag, det här är verkligen asmysigt! Och jag gillar att alla för en gångs skull har noll koll på vad som händer. Vi har liksom ingen makt alls. Lektioner blir intällda, bilar blir igensnöade och de svaga blir mulade. So exciting!

Camilla

Amour.


Lisa

Jag sitter här en stund
Och blundar men jag ser ändå
Jag räknar varje sjunde våg
Och jag svävar i en guldträdgård
Jag har suttit här ett tag
Sommarnatt blev sommardag
Jag ville aktivera min tro
Jag ville höra gräset gro

För hela året har jag väntat på
Juni, juli, augusti
För vindarna är varma då
Juni, juli, augusti




Camilla

Ja alltså, Imperiet är typ ett av världens nicaste band! Eller var.. På tal om den dära låten alltså. Lyssna på Tonårs Jesus ni som känner föret. Fast den kanske är med bara Thåström, vad vet jag?

Jag vet att det är den 15e december och att jag ska titta på Superhjältejul på svt play nu. Så, nu har jag gjort det. Tusan vad spännadne alltså! Frigolit Fragile ska trötta ut alla barnen och Olaga Hott är fett mysko.

Ska man börja på friidrott? Eller kanske innebandy igen? Very difficult. Friidrott kanske va? Eller innebandy?



Puss från Camilla!

Denna snöiga tisdag inleddes med en härlig vurpa. Så går det när man har två minuter på sig att kuta till bussen med väskor och vantar och Ipods. Jag tänkte i samma sekund som jag tog sats ned för vår halvmeterhöga parkeringskant ungefär "fanfanfanfanfanfanfan också" för jag kände i hela kroppen att det skuttet skulle sluta i snön. Det gjorde det också.

Förresten, är det bara jag som ibland får impulser av att bli helt anonym? Radera alla bilder från Facebook, ta bort alla inläggen (det skulle jag iofs aldrig göra!) och bara låta folk avgöra vem man är när man träffar dem istället, och inte ge alla möjligheten att döma en genom vad de sett för spår man lämnat ut i cyberrymden? Ibland får jag en faslig lust med det. Det skulle vara lite som att börja om på nytt, tror jag.

Puss från Lisa.

Jag tycker att denna låt passar bra i denna mystiska snövinterlandskap.
Min buss går om sexton minuter, och jag hittar som vanligt inga strumpor.
Puss på er, det här blir en riktigt jävla bra tisdag tror jag. Love.

Lisa

Nu är jag jävligt trött. Imorgon har jag prov i Psykologi A, det handlar om socialpsykologi och grejer tror jag. Om jag ska vara ärlig så är jag inte helt säker vad det handlar om faktiskt. Känns tryggt. Men om det kommer till kritan, så vad gör det om en sisådär femton, tjugo år?

Lisa

Lisa

Lisa

Jag är så grymt äckligt fruktansvärt godissugen. Varför är jag det?

Åh jusste! Jag har en Twix där uppe som väntar! I'll be there Twix!




Camilla

Sådär ja, då har jag en till julklapp fixad och klar samt lite nya basgrejer till mig själv. Vad man kan hinna med en eftermiddag i Farsta Centrum efter att ha sovit fyra timmar på förmiddagen. Vem har sagt att man ska sova på nätterna liksom? I donno. Jag har faktiskt också hunnit ha mig ett litet mini-spa med skön musik, värmande fotbad och peeling. Det är så underbart härligt att bara ta hand om sig själv ibland!

Är det bara jag som tycker att Idol-låten låter precis som Beyoncés Halo i början?
 



Camilla

Lisa

Godmorgon! Denna slitna själ kom i säng klockan halv nio i morse efter ungefär en arbetsdag på det mysiga Rigoletto. Jaa, från klockan halv tolv till ungefär klockan halv åtta satt jag, Isalee, Camilla och Anna uppradade längst fram på balkongen av avnjöt filmerna Up in the air, med Geroge Cloony, den mycket pulshöjande Snabba Cash minsann, och sedan b-filmen Old Dogs där Robin Williams och John Travolta spelade i. Det var minsann inte att leka med hörrni! Vi fick popcorn och dricka, smörgås och kaffe i pauserna och det kändes faktiskt lite som ett enda stort pyjamasparty. Mysigt värre ska ni veta! Idag står det lite shopping och fika med de snygga brudsen på schemat. Men nu ska jag äta frukost. Puss!

Lisa

Alltså jag får lite rysningar av den här bilden. Den är så fin.
Nu ska jag fixa mig för att bege mig to the city för film.

Lisa

Camilla

Ikväll tog jag ett stort steg i mitt liv. Och det kanske är nu jag för varna känsliga läsare, detta handlar nämligen om turkosa bananer och flera år gamla svettiga t-shirtar. Jag har haft min röda fina tennisväska sen jag var ungefär tio år. Det innebär att den är sisådär 8 år gammal. På de här åtta åren har jag inte tvättat den en enda gång, utan bara fyllt på med blöta tröjor direkt efter mina matcher, glömt gamla halvätna bananer i den och förbannat varje gång som en Powerade tappat locket och klibbad igen allting.

Varje gång jag har öppnat skåpet i tennishallen det senaste halvåret har det luktat skunk. Bokstavligen skunk. Det är liksom en chock när man i princip kan se en grön ånga pysa ut medan ögonen tåras och näsan skynklar ihop sig som ett russin. När jag har åkt buss med min väska har jag skämts och låtsas som ingenting. När jag har gått och lagt mig med väskan i mitt rum har jag varit tvungen att gå upp igen och slänga ut väskan på balkongen eftersom det är omöjligt att sova när det luktar bananmassaker.

Men ikväll var det dags. Ikväll rensade jag ut alla turkosamögliga bananer, alla svettstela t-shirtar och alla tomma, klibbiga Poweradeflaskor. Jag slängde gamla papper i papperskorgen och pressade in väskfan i tvättmaskinen, med ungefär fyra skopor tvättmedel. NU BÖRJAR EN NY EPOK I MITT LIV!

Lisa

HAHA! Det var tider det!


Camilla

Jag skulle vilja få en miljon, och så någon som satte kniven mot min strupe och sa:

"Om inte du tar ledigt ifrån skolan en vecka, spenderar varenda litet öre av dessa pengar och ser till att fika, gå på bio och klubba för allt som inte går åt till kläder och skor, kommer du aldrig mer se solen igen."

Det skulle ändå kännas som ett bekvämt sätt att bli hotat till döden på. Om man var tvungen att välja liksom.

Camilla

SUGAR ME!

Lisa

Det gick kanon! Not.
Camilla kanske också delar med sig av bilder!
Puss.

Det var mysigt att baka pepparkakor. Jag lyssnar på Prince och funderar på att
ha klackar imorgon. Borde sovit för länge sedan. Ska läsa alla bra saker som jag
ska försöka få in i mitt undermedvetna och sedan sova så många timmar som jag får.
Puss på er alla, grattis till Comviq Melker! Love to all of yah.

Lisa

Nu har jag gjort mina individuella val. Undra vad jag kommer att ha för nytta av webbdesign. Det får tiden utvisa.

Puss på er!

Camilla

Vilken underbar tid det är hörnini. Julen står för dörren, det är nattvolleyboll i morgon, jag dricker ett grönt äppelte ifrån Gotland och jag har makten att bestämma två kurser helt själv till 3an. Eufori liksom. Åtminstone kan det väga upp att mitt knä gör ont, att mattenationella kryper allt tätare inpå, att ens humörsvängningar får en att gå i taket, att jag egentligen inte gillar grönt te och ja, you get it.

På tal om volleybollen! Vi ska ju ha 80-talstema! Jag har alltid velat klä mig i 80-talskläder, ha 80-talssmink och göra 80-talsfrisyrer. Det är som om en barndomsdröm går i uppfyllelse. Jag känner mig nästan som en femårig flicka som får sin första riktiga docka, som både kan gråta, äta och bajsa (och som dessutom känns som en riktig bebis i famnen!). Lite som om jag kan andas igen. Livet har återvänt på något sätt.

Camilla

Jag sitter och lyssnar på lite klassisk musik (det ballar ur, jag vet, men Boléro är skön) och funderar på om jag ska krypa ner under täcket nu på en gång eller om fem minuter när jag skrivit klart det här inlägget. Får nog ta och skriva klart. Jag var uppe klockan sju imorse trots att jag började halv elva, endast för att hinna köra en timme fys och en timme tennis i Kärrtorp. Jag trodde ju att jag skulle vara pigg som en lärka och fylld av enodorfiner efter träningen och ta skoldagen med storm, men träningen snarare zombiefierade mig.

Ikväll ska jag med Henke och baka pepparkakor i Guds hus. Det blir säkert hur trevligt som helst, de där kyrkmänniskorna brukar vara snälla som få. Jag känner mig lite som en hädare som kommer och käkar upp deras pepparkaksdeg utan att tro ett smack så mycket som på syndernas förlåtelse, men whatteheck.

May the force be with you.

Lisa

Lisa

Jag snor några bilder från den balla Moa som så vackert illustrerar
hur underbart kul det kan vara med skridskor. Happy faces all over
the goddamn place alltså! Puss och kram, love to all of yah.

Lisa

  Man kan omöjligen uppskatta saker i livet om man inte känner att man lever. Man kan omöjligen känna att man lever om man inte uppskattar sig själv. Man kan omöjligen uppskatta sig själv om man bara låter sig påverkas av andra. Att inte göra det kräver en inre beslutsamhet som måste komma ifrån kärnan i dig. Det är bara du som kan knyta knogarna och ge dig fan på att det går. Det handlar om att kämpa och vägra att ge upp. Den här inre kärnan påverkas av vad du själv tycker och tänker om dig. Så innan du kan sluta låta dig dras ner av andra, innan du kan uppskatta dig själv och innan du kan känna att du lever, - innan du kan uppskatta livet och de småsaker i vardagen som man egentligen borde vara lycklig för - måste du tycka om dig själv.

Tror jag i alla fall.

Hur det ska gå till är en annan femma..

Camilla

Idag vare glada miner i skolan. Vi skulle ju åka skridskor!!


Speciellt Anna var mer sprudlande än vanligt.


Man kan ju undra varför.


Nu är det så att det var lite av en slump att jag la märke till just de här bilderna. Anna, vi tycker jättemycket om dig och du är grymmaste tjejen i stan! Nu fick jag jättestor lust att göra massa julgodis.

Puss å hej!

Camilla

"Yesterday is gone. Tomorrow has yet not come.
We have only today. Let us begin."

Lisa

Jag var uppe i snorottan imorse och åkte till skolan för att analysera svenskatexter. Det var mysigt, trots att klockan var sådär straffbart tidigt. Hela skolan var tom på folk och det var bara mitt klippetiklappande som hördes när jag sprang runt i trapporna påväg till matsalen för att köpa frukost och slå mig ned med mina böcker.

Är det bara jag som har börjat uppskatta total tystnad? Såntdär kommer ju i perioder, ibland måste man ha en miljon grejer i gång - TV, Spotify och allt möjligt eftersom tystnad lämnar för mycket utrymme att tänka. Men ibland är det bara skönt att lyssna på ingenting ett liten stund, som på bussen påväg hem från träningen då jag har alla säten för mig själv. Bara sitta och fascineras av noll ljud, ända tills man sätter på Ipoden.

Det kan nog behövas lite mer tystnad i vår vrålande värld.

Lisa

Just nu är det lite fucked up as fuck alltså. Jag har nämligen glömt papprena i skolan till den alldeles för omfattande svenskauppgiften som ska vara klar imorgon. Jävla jävla skit. Dessutom snodde någon min femtiolapp i tennishallen idag. Och så är det matteprov imorgon. Man får ju fullkomligt psykbryt.

Men det här en optimistisk blogg! Så nu ska vi minsann försöka se det positiva i det hela! Och det positiva är ju...

... är ju att...

... jo, det här att...´

... ni vet, det är att...

...aja, hejdå.




Lisa

Camilla

Alltså. Jag tycker väldigt väldigt mycket om Melker. Jag bara gör det, trots att jag kan få total tuppjuck på honom ibland. I alla fall så har jag spenderat kvällen med Henke. Jag mosade honom enligt traditionerna i pingis och bjöd honom sedan på lite kärlekste som plåster på såren. Vi satte oss i min säng och han fick låna min tjocktröja som han fick en klar likhet med Ernst så fort han tog på sig. Han har nu lovat att ta ut mig när jag fyller arton, blir nog helnajs minsann. Hoppas ni har haft en lika bra lördagskväll som jag! Puss.



Lisa

Lisa

What I would call a fake smile.

Jag har officiellt överlevt sex timmar i tennishallen. Nu har jag jobbat där i sisådär tre år, och jag är fortfarande lika sprudlande lycklig när man försiktigt sneglar mot klockan i rädsla att bli besviken, men upptäcker att det bara är tio minuter kvar med de där små nervöst-sammanbrott-framkallarna. Ibland får jag nämligen inte en syl i vädret bland dem. Då hotar jag med att skicka upp dem till läktaren (läktaren är a walk of shame, ungefär sextio mil bort för dem) och då brukar de vanligtvis hålla klaffen.

Asså, det är ju inte så att jag inte... gillar mina barn eller nåt.

Det är sjuka tider, och nu snackar jag inte bara svininfluensa eller allmänna förkylningar. Ni har hört det förut, men vad i hela friden är grejen med dagens ideal? Idag har jag sett tre personer med extrem övervikt, ni vet personer som är så stora att man liksom hamnar i skugga i närheten av dem. Och det kanske låter lite roligt när man tänker på det, men det är verkligen inte roligt! Jag blir liksom helt fascinerad när jag ser dem för det verkar så ologiskt att deras hjärta skulle orka pumpa, att deras fötter skulle orka bära upp dem eller att det skulle kännas värt att alltid mötas av sådär småchockade blickar som inte jag heller kan rå för att jag ger dem.

Det är som det finns två poler, för samtidigt som en del av oss blir tjockare och tjockare så blir många av oss spinkigare och magrare. Räknar kalorier, googlar kändiskroppar och tränar sönder sig. Jag orkar inte ens dra allt det där ni redan vet. Ni vet hur sjukt det är.

Jag tror att äta hälsosamt är att äta det som gör en lycklig.
Det, tillsammans med upplevelsen av svett, träningsvärk och brinnande muskler tror jag leder till den snyggaste kroppen man kan få. För man är ju som snyggast när man själv tycker att man är het. Och tron på självklarheten att du är det läckraste som vandrar runt här under vår atmosfär kan lura så många andra att tycka precis som du.

Lisa

Camilla

Ikväll tog jag ut alla mina aggressioner på min älskade boxningssäck. Den fick många olika ansikten under kvällens gång som jag oftast mer än gärna klappade till. Det slutade i alla fall med att min knoge började blöda trots att jag hade handskar på mig och då tänkte jag att nånstans går det ändå nån sorts gräns, så jag stack ut i frosten och sprang istället. Kutade i trappor, hoppade över parkeringsplankor, sprang upp för backar och körde ståenda armhävningar på varannat elskåp. Härlig torsdagskväll.

Nu ska jag duscha sådär länge som man egentligen inte får (fast vi har bergväme, så ni miljökämpar kan andas ut lite), jag ska lösa de där två mattetalen min lärare ska skulle lösas tills imorgon, jag ska svara på mina sms och sedan ska jag krypa ned bland mina egna kuddar och skutta in i Jane Austens värld.

Fettish.

Jag sluter mina ögon i den frostiga morgondimman

Andas djupt, som de säger att man ska

genom näsan, fyll kroppen

in med nytt, ut med gammalt

En ny dag, nya krafter

Där står jag och blundar för mig själv

Jag börjar sakta gå denna tidiga timme

Aktar mig för kala isfläckar

Långsamt nerför, långsamt upp

Försiktigt i svängarna, inte bråttom

Har full kontroll utan problem

Kunde lika gärna springa iväg

Möter leende ögon på vägen, de hälsar glatt

Jag ler tillbaks och undrar om dem förstår

Hör dem, ser dem, märker dem?

De förstår nog bättre än jag

Märker jag ens själv?

Bäst att jag håller ögonen öppna i stället

Och fortsätter med det tills jag ser.

 


Camilla

Så gick det till sönni! Nu ska jag koka te och hälla upp i ett högt glas. Tillsammans med det ska jag kanske måla lite, skriva lite dagbok, måla naglarna, umgås lite med familjen eller bara vara.

Puss på er!

/Camilla

Att åka någon annanstans. Få stå i partykläder på något billigt hotell och blicka ut över gator som fylls av folk, fira att natten är ung med de finaste av vänner och veta att sängen först kommer att användas framåt den tidiga morgonen.




Att vara miljonär. Och jag vet att man inte ska konsumera överdrivet, men jag vill bara shoppa shoppa shoppa! Goddamn it hörrni. Jag vill ha nya kjolar, jag vill ha nya underkläder, jag vill ha nytt smink, jag vill ha nya teér, jag vill ha nya träningskläder, jag vill ha pengar till allt.



Att få känna mig i toppform. Ni vet sådär när det känns som om lungorna är större än vanligt, trapporna kortare än vanligt och man bara inte kan vänta på att få dra på sig Rockyluvan och springa av sig på närmaste parkering. Hit och dit och hit och dit och fram och tillbaka.

Lisa

Det hade tagit slut utan tårar, utan sömnlösa nätter och utan meningslösa gräl där rösten tillslut inte längre orkade bära. Jag hade bara förstått det en kväll när jag plötsligt insåg hur många dagar det var sedan jag senast hört din röst, hur många dagar det var sedan jag senast haft dig i mitt synfält. Och visst blev min axlar lite tyngre, visst tycktes stegen längre att ta, lungorna mindre och jag ska inte ljuga om att min röst kändes svagare en tid, som om den försvann i tomrummet som du lämnade efter dig. Du hade varit allt. Varför hade jag inte förstått att kyssen vid korsningen den där lördagsmorgonen skulle bli vår sista? Jag borde ha förstått.

Du försvann. Mer och mer. Jag undrade hur, varför det gick så fort att glömma. Precis som en dröm man kämpar med att minnas från samma ögonblick som man slår upp ögonlocken, men som försvinner långsamt hur panikslaget man än trevar tillbaka i sömnen. Det var som om jag nyss höll dig i handen, och chockades när jag insåg att det endast var våra fingertoppar som snuddade vid varandra en sista gång medan vi drogs åt olika håll. Var det verkligen jag som hade fått dela dina tankar, dela ditt täcke och med barnögon sett upp på dig då du vände dig om och såg till att jag delade dina steg? Hur kom det sig att jag inte kunde minnas? Plötsligt tvekade jag på att det någonsin varit du och jag de där nätterna.

Och jag kunde inte minnas hur din hand kändes i min, jag kunde inte minnas hur dina läppar kändes mot mina. Jag kunde inte minnas vilken färg du hade på ögonen, hur din röst lät när du viskade, hur det kittlade när du andades i min nacke, hur lång tid det tog för dig att somna eller vad du skrattade åt. Jag kunde inte minnas varför du la din hand på mitt hjärta när jag citerade Karin Boye, varför du log när jag målade mina läppar röda eller varför det hade verkat som om mina frusna fötter var gjutna för att värmas mellan dina lår. Det verkade så länge sen, så svårt att minnas.  Och jag lovar, jag försökte, men jag kunde inte.

Så jag köpte klackar, rensade garderoben, målade naglar och blev brunett. Jag plockade vinterkvistar till mina fönsterbrädor, tände ljus överallt och lyssnade på låtar ingen annan hade hört. Allt för att få minnas. Jag visste att någon gång skulle någonting ge mig minnena kring dig tillbaka. Jag läste böcker på andra språk, förklarade för alla hur vackra kurvor var och undrade hur man skulle få folk att förstå att det inte fanns någon Gud. Och jag sov i din skjorta varje natt.

Jag såg andra städer, gick på kullerstenar med mina klackar. Jag såg upp på samma sol från andra platser på jorden, tog över tusen fotografier. Min kropp blev brun, mitt hår blektes och alla de fräknar jag hade saknat så mycket kom tillbaka till mitt ansikte som sedan länge bortglömda vänner. Jag träffade människor jag aldrig hade gissat någonsin blivit födda, jag kysste läppar jag aldrig hade gissat jag på att jag skulle få kyssa och jag förstod att även om man inte ser vägen eftersom det ligger en tjock och tung dimma framför ens fötter så betyder det inte att vägen inte finns där. Ibland måste man våga gå utan att se.

Och en kväll kände jag det i luften. Andetagen kändes annorlunda, lungorna kändes större. Jag hade en röd klänning på mig, håret utsläppt och ögonfransarna så långa att jag kunde känna dem kittla på min kind när jag blinkade. De spelade en låt vars intro gav mig gåshud på armarna, och mina vänner sjöng med så högt de kunde medan jag skrattade och drack ur vinglaset av så skört, tunt glas. Det var då du kom.

Du satte dig sådär nära att jag plötsligt mindes allt så fort som de bortglömda dofterna från dig trängde sig in genom min klänning och varsamt skakade om det som sov där i en av mitt hjärtas dunklare kammare. Först såg jag dig inte. Jag kände dig bara, och det gick en rysning genom min kropp. Blicken fastnade på någonting osynligt flera mil bort. Mina vänner tystnade plötsligt och det verkade som om musiken försvann in i ett annat rum, ett rum där den inte spelade någon roll. Allt blev så tyst. Jag sa ingenting. Du sa ingenting. Mitt hjärta slog så hårt.

-      Jag läser fortfarande Shakespeare, jag duschar fortfarande för länge och jag dricker fortfarande bara kaffe till frukost. Jag skriver fortfarande dagbok för sällan, min gitarr får fortfarande bara spela ballader och jag är fortfarande en dålig förlorare. Och du vet, jag skrattar fortfarande åt dåliga skämt, jag kan fortfarande inte sova på söndagar och jag bär fortfarande din frälsarkrans på min handled. Och du vet, jag vet att du vet, att jag fortfarande är din.

Jag vände mig om. Dina läppar var de samma, din röst var precis sådär som jag hade hoppats att jag fått komma ihåg. Din hand som letade efter min var fortfarande mjuk och dina ögon intensivt blå. Och jag mindes nu.

-      Jag gråter fortfarande ibland utan anledning, och jag läser fortfarande tidningen baklänges. Jag har fortfarande omaka strumpor varje dag, jag är fortfarande rädd för skogen och mina läppar målas fortfarande röda. Och jag, jag har alltid varit din.

Jag vaknade upp bredvid dig. Lakanen var lätta och varma, som om vi aldrig lämnat dem. Och när jag vände mig emot dig och såg att du redan var vaken förstod jag plötsligt vad som hände den där lördagsmorgonen för så länge sedan. Jag förstod varför jag inte förstått. Hur många fräknar jag än hunnit få, hur många klackar jag än köpt och hur många steg jag än tagit sen den där kyssen så hade det aldrig varit vår sista. Jag glömde hur det var att inte minnas. Och medan jag la min hand på ditt bröst, drog ett djupt andetag och lät dina läppar kyssa min panna innan jag somnade om i dina armar hann jag tänka att utan dig skulle det sluta med att jag glömde varför jag fanns.

Lisa

Idag skulle jag vara barnvakt åt min lillebror. Han somnade efter ungefär 10 minuter.
Så rolig är jag liksom. I alla fall så fick jag hem mina nya skor idag, vilka ni kan skåda
här ovan. De är najsa, tror ni att de kommer till användning? Keep or not to keep?

Det är frågan.

Lisa

Lisa

Lisa