Idag var jag i Vällingby Centrum för att köpa väska och därefter fika hos min mormor och morfar. Och vilka var inte där om inte..... EMD!!!! Wohooooo! Jag hoppade och skrek med dem andra och knäbad om autografer och gav dem blommor och choklad och en varsin puss.

Nej nu skojar jag med er. Jag blev mest besviken om jag ska vara ärlig. Och det ska jag minsann vara på min egen (och Lisas) blogg! ..Ärlig alltså. Okej att han Erik var lite cutipie. Men Danny liksom? Han bah: Hoppas kön går snabbt för vi vill träffa er alla!! Puss puss på er!! Och jag bah: Vem tror du att du är din blonda fjolla?

Nej nu skojar jag igen! Jag har inget som helst emot Danny. Min barndomskompis hette Danny. Och om jag ska vara ärlig, och det ska jag minsann vara på min egen (och Lisas) blogg, - ärlig alltså - så tycker jag att det är bra med lite mindre maskulina manliga förebilder. För att bromsa ideal-hetsen och så.

Men jag kan inte hjälpa att jag kände liksom "Shit, ja det var ju lite synd att du inte var min typ.. Men gråt inte Danny, gråt inte!"