Halv fem-inlägget




Av någon anledning som vi nog aldrig får reda på så är livet sjukt. Det är bara är så, och vi kan alla konstatera att - ja, livet är S + J + U + K + T. Det finns inga lagar, inga regler, inga måsten, inga borden. Mitt tålamod har tagit världsrekord. Det är precis som om man skulle sätta Melker och Sara i ett rum tillsammans; vad som helst kan hända. Hörrni, jag bara VISSTE det. Och det spelar ingen roll hur mycket jag laddat, för det var ändå som om någon drog undan mattan under fötterna på mig. Men jag VISSTE det hela tiden, och jag bara VÄNTADE på det. Hallelujah för mig, jag är synsk.

Jag har druckit kaffekopp efter kaffekopp efter kaffekopp ensam ute på min terass i solen och njutit av påsklov i stillhet och nyfödd vårsol. Isalee kommer döda mig... Det har inte gått månader, bara några dagar och herregud vad ni alla som orkat er ända hit i texten måste tro att jag är narkotikapåverkad just nu. Men det är jag inte.

Inatt drack jag kaffe och pratade om tatueringar, alla de där människorna, vad som är kul, föräldrar, lumpen och vad man ska göra med livet. Men ni kan vara lugna, jag skötte det bra. Kaffe var det sista min stackars mage behövde  och jag ska gottgöra den imorgon. Av någon anledning är jag hur lugn som helst, det står kanske en "ruta ett" och väntar på mig och jag vet inte om jag vill dit. Godnatt.


Kommentarer

Kommentera? Du är bara för söt. Här!:

Namn:
Du kommer väl tillbaka?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

bloglovin
Trackback
RSS 2.0