Ligger det inte en själslig glädje i att dra loss det där vita i mitten på apelsiner, innan man delat den på hälften? Det där mysiga knaaak, när man känner hur man får med hela roten liksom? Aoh. Är jag ensam om detta?


Den där bilden hade jag på mitt svenskatal idag. Det hade inget med apelsiner att göra, men ändå!


Camilla