Romananal
Camilla
Since you've been away
Jag hann inte blogga igår. Jag var fullt upptagen med att gå på julmarknad, fika och leta julklappar med denna söta människa (som jag vann över i det IQ-krävande tärningsspelet på fysiken):
Efter både blod svett och tårar hittade jag faktiskt äntligen en julklapp till Isalee - the woman who has everything. Jag är lyckligt lottad!
Förresten, vilket jävla snöväder vi har! Jag och Lisa stövelmätte ungefär en halvmeter. Men jag klagar inte jag, det här är verkligen asmysigt! Och jag gillar att alla för en gångs skull har noll koll på vad som händer. Vi har liksom ingen makt alls. Lektioner blir intällda, bilar blir igensnöade och de svaga blir mulade. So exciting!
Camilla
Not far away from us
Ja alltså, Imperiet är typ ett av världens nicaste band! Eller var.. På tal om den dära låten alltså. Lyssna på Tonårs Jesus ni som känner föret. Fast den kanske är med bara Thåström, vad vet jag?
Jag vet att det är den 15e december och att jag ska titta på Superhjältejul på svt play nu. Så, nu har jag gjort det. Tusan vad spännadne alltså! Frigolit Fragile ska trötta ut alla barnen och Olaga Hott är fett mysko.
Ska man börja på friidrott? Eller kanske innebandy igen? Very difficult. Friidrott kanske va? Eller innebandy?
Puss från Camilla!
Like that
Nu har jag gjort mina individuella val. Undra vad jag kommer att ha för nytta av webbdesign. Det får tiden utvisa.
Puss på er!
Camilla
There goes my hero
Jag tror att mina nervbanor har kopplats lite fel i hjärnan. Jag reagerar så konstigt på saker och ting. När det är kaos blir jag helt kolugn, när jag ska göra något så enkelt som att åka tunnelbana ensam kan jag bli nervös, när jag misslyckas på ett prov blir jag taggad, när jag ramlar eller snubblar blir jag glad, jag känner mig fit när jag inte tränar, har jag inget att göra blir jag stressad och så vidare och så vidare. Det måste vara något fel där i huvudkontoret alltså.
Ville bara säga det.
Camilla
Decembermorgon
Jag sluter mina ögon i den frostiga morgondimman
Andas djupt, som de säger att man ska
genom näsan, fyll kroppen
in med nytt, ut med gammalt
En ny dag, nya krafter
Där står jag och blundar för mig själv
Jag börjar sakta gå denna tidiga timme
Aktar mig för kala isfläckar
Långsamt nerför, långsamt upp
Försiktigt i svängarna, inte bråttom
Har full kontroll utan problem
Kunde lika gärna springa iväg
Möter leende ögon på vägen, de hälsar glatt
Jag ler tillbaks och undrar om dem förstår
Hör dem, ser dem, märker dem?
De förstår nog bättre än jag
Märker jag ens själv?
Bäst att jag håller ögonen öppna i stället
Och fortsätter med det tills jag ser.
Camilla
Känns som så länge sen



Så gick det till sönni! Nu ska jag koka te och hälla upp i ett högt glas. Tillsammans med det ska jag kanske måla lite, skriva lite dagbok, måla naglarna, umgås lite med familjen eller bara vara.
Puss på er!
/Camilla
Trorellerej
Jag tänkte göra en självbiografi, lite för skoj skull. Jag och mamma planerar nämligen att en dag göra en mor och dotter-biografi tillsammans. Så varför inte börja lite smått på egen hand? Det gjorde jag minsann, och nu ska jag dramatisera min senaste upplevelse för er:
Ur mitt sängbord tog jag mina åtta dagböcker och höll dem hårt. Hela mitt liv, i mina tankar och i mina ord, höll jag där i famnen. Tänkte att de kunde hjälpa mig att sammanställa mina första sjutton och ett halvt år. De har i princip aldrig varit utanför mitt rum. Knappt utanför sängbordsskåpet om jag ska vara ärlig. Så helt plötsligt bar jag dem, mitt liv, ut ur rummet och till en helt annan våning i huset. Det känns konstigt att ha dem här nere, i knät framför datorn. Ovant, liksom. Men de är fortfarande mina dagböcker. Fortfarande mina tankar och ord. - Från den femte juli 1998. Bara på en annan våning i huset.
Bam bam bam.
Camilla
Pretty everything.
Camilla
Fisksoppa pour moi
På söndag är det första advent, mina vänner! Det innebär julmarknad och tillhörande fika tillsammans med Lisa och Isalee. Det ska bli hur mysigt som helst ju! Gud vad mysiga vi är, flickor!
Sen så vill jag bara säga det att jag ska på konstkurs ikväll. Roligt roligt. Och trots det att jag sovit över 9 timmar tre nätter i rad så är jag sådär jättetrött man bara blir efter en jobbig dag i skolan. Dagens dag i skolan idag var inte så fruktansvärt jobbig, så jag vet inte varifrån le trötthet kommer. Men nu shottar jag vitaminer varje morgon och kväll, så bye bye trötthet säger jag bara!
Det var väl ungefär det jag hade på mitt arma hjärta idag. Vi hörs!
Camilla
Och jusste, för er som undrar så kan det vara farligt att springa i trappor om ni har för stora alternativt hund-tofflor på er.
Try not to care
Zå du är alltså inte ensam om rödlättheten, Melker!
Camilla
Om du regnar bort
Själv letar jag febrilt efter en bra frisör som har öppet på söndagar. Jag tänker klippa mig. Och tona håret. Så kan det gå.
Nu ska jag snart till staden med min vän och kusin Malin. I wanna buy things. Kram på er!
Jag ska nog inte klippa mig idag förresten..
Camilla
So deep into the shit I could taste the earth
Det blev lite awkward igår på mitt utvecklingssamtal förresten..
Lärare: Gör du något annat utanför skolan då?
Camilla: Ja, jag har ju gått på fotboll, men slutade för inte så länge sen. Så nu har jag börjat på en konstkurs!
Lärare: Tränar du något? Det är ju viktigt med det fysiska för att orka skolan.
Camilla: Jaa, jo men jag är rätt fysisk.
Så kan det gå om inte hjärnan är på.
Puss! Camilla
Rid i natt!
Salut! Jag hoppas inte att ni hann se min flintskallige zombiebild Lisa lade in i förra inlägget. Vill ni ha bildbevis på att jag lånade en Vilhelm Mobergbok så får ni kontakta oss personligen. Och ni får ändå ingen.. Mowaha. Nej men serri.
Det är snart jul hörni! Det är najs. Då får man presenter och ja, det är det roligaste med julen. Fast nääääe, jag gillar allt det där andra också. Fast inte gröt. Usch. Gröt kan dock vara gott ibland, i måttliga mängder måttliga gånger om året. Som ni märker har jag svårt att bilda en egen åsikt.
Och Melker, förlåt! Förlåt å Lisas vägnar också! Jag visste inte och Lisa glömde för att jag stressade henne för att jag ville gå hem och äta och kissa och byta kläder och läsa ut Snabba Cash. Vi pratade faktiskt om hur gullig du var idag!
Pusshej!
Camilla
I used to laugh it of
Lisa är också väldigt bra att ha! Actually! Och jag har ett cheesecake-te som är gott. Och i morgon börjar pluggeh igen. Och jag har ett par najsa strumpbyxor med blommor på. Och så har jag hittat en najs skjorta i graderoben. Och egetnligen får man väl inte börja en mening med och väl? Och, liksom?!
/Camilla
Love me to pieces
Nu ska jag bege mig med ett par nyreklamerade skor (de där vita gympadojorna om ni minns) hem till Lisa för att sedan hitta på nåe roligt och spännande såhär på självaste Halloween. Bye bye!

Camilla
Städa städa varje freda
Ja, visst är vi hemma i storstan igen! Och som vanligt efter att ha varit på Revsudden vill jag helst aldrig äta igen.
Så vad gör man inte första fria lovdagen, om inte städa hela huset? Det är inte bara utav hjärtans lust i och för sig, jag tror att det är för att jag är hög på kaffe och måste göra något utav min energi. Men whatta, så länge det inte är knark.
Och på tal om knark så är min nya drog i livet den gulliga låten Isn't it obvious. En gång om dagen måste den spelas på högsta volym för att det ska bli lättare att andas. Jag ska lägga in kamerabilder sen så ni får se lite mera av våran resa också! You're dying to know va?!
Vänta vänta vänta, är det idag man går bus eller godis? Jag tycker att det är så himla roligt att skoja med de som knackar på. Låtsas bli jätterädd och ge dem massa godis och bara vara snäll. Göra deras liv lite lättare. Eller är det i morgon?
Puss så länge!
Camilla
Let's make out in the middle of the street
Själv ska jag hålla humöret vid liv med lite mycket Erik Hassle. Hans den dära Isn't it Obvious är ju ett mästerverk! Hare så himla bra nu va, så ses vi på torsdag!

//CAMILLA!!
You make me feel alive

The Dj's playin my favourite song

En sak bara, som man ser nu när jag har möjligheten att jämföra allt ifrån personalen på Kappahl till fiskförsäljare på Leröy till doktorander på Astra Zeneca, är att det finns ett skäl till att plugga vidare. Det är en helt annan atmostfär beroende på vilken sorts arbetsplats man är på. Människorna där vi är nu har en helt annan värdering på livet och en större acceptans. Nu tycker ni kanske att jag snackar en massa bullshit, men sånt är ju livet. Inte bullshit kanske, but you get it. Ni är så smarta ju. Jobbar inte på Kappahl om 10 år. I och för sig var det trevliga människor när jag praoade där också. Allt handlar jö inte om vad man pluggat till. Nu försvann hela min mening i debatten. Whatever. Och nu när jag läser igenom detta fattar jag inte det där med bullshit. Hjälp, Kappahl's calling.
Puss från Camilla